Räven och vargen

På kvällen red en man på en häst hem. Han hade varit ute och fiskat. Han såg en räv som låg på vägen. En räv låtsades vara död. Mannen tänker att hans fru skulle få en bra pälskrage av räven. Mannen kastade räven i vagnen. Men räven var inte död. Den började kasta fisk på vägen. Den kastade alla fiskarna och hoppade sedan ur vagnen. Räven samlade alla fiskarna och började äta upp dem.

En varg kom fram till räven och bad lite fisk men räven sa: ”Gå och fiska själv”. Vargen frågade: ”Hur?” Räven svarade: ”Gå till en älv, sänk svansen ned och se – det finns fiskar, små och stora”.

Vargen var jätteglad och han gick på isen för att fiska. Den satt där en lång tid, det var iskallt och svansen fastnade i isen. Vargen försökte stiga upp och gå men kunde inte komma loss. Samtidigt kom det kvinnor till älven för att hämta vatten. De såg vargen och började slå denna med hinkar. Vargen sprang iväg med svårighet.

Under tiden gick räven till närmaste by och klättrade upp i hönshuset och åt en höna. Det lät en massa ljud från hönsgården. En bonde hörde och ville döda räven, men räven sprang genom köket och välte en skål med deg på sitt huvud. Den blev smutsig och sprang in i skogen.

I skogen träffades vargen och räven. Vargen var mycket arg och sa: ”Du lurade mig så att jag fick spö!” Men räven svarade: ”Titta på mig! Jag är ännu värre, hela huvudet är bruten och hjärnan är ute!” Då tyckte vargen synd om räven och satte denne på ryggen och gick i in skogen. Räven satt på ryggen på vargen och sjöng mjukt. Den som var mer skadad gick med den som var mindre skadad på ryggen. Räven hade lurat vargen igen!

Anna 2:2C